Diagram, tabeller och kartor
29. Hur stor andel av försäljningsvärdet av livsmedel och drycker 2007 utgjordes av Vin inklusive cider?
- 4 procent
- 7 procent
- 10 procent
- 14 procent
I diagrammet över försäljningsvärdet av livsmedel och drycker, markera år 2007, samt raderna “Livsmedel och drycker”, samt “Vin inklusive cider”.
Vi kan då läsa av att den totala mängden livsmedel och drycker är 21 221 kr, och “Vin inklusive cider” utgör 1 512 kr. Andelen beräknas som delen / hela, vilket är
\[ \frac{1 512}{21 221}\approx \frac{1500}{20 000} =\frac{15}{200}=7,5 \% \]. Svarsalternativ B, 7 procent, stämmer bäst överens med våra beräkningar.
Svar: B, 7 procent.
30. Vilket år var skillnaden i försäljningsvärde mellan varugrupperna Alkoholfria drycker och Alkoholhaltiga drycker som störst respektive som minst, räknat i kronor per capita?
- 2000 respektive 2005
- 2000 respektive 2006
- 2003 respektive 2005
- 2003 respektive 2006
Markera Alkoholfria drycker och Alkoholhaltiga drycker i diagrammet, och markera även de år som finns angivna bland svarsalternativen:
Genom att göra några avrundningar, kan vi snabbare beräkna skillnaderna (var noga med att avrunda båda tal åt samma håll!):
År 2000: 2782-1 429 \(\approx \) 2800-1450=1350
År 2003: 3095-1593 \(\approx \) 3100-1600=1500
År 2005: 2873-1598 \(\approx \) 2900-1600=1300
År 2006: 2953-1711 \(\approx \) 3000-1750=1250
År 2003 var skillnaderna som störst, vilket utesluter alternativ A och B. Skillnaderna var som minst år 2006, vilket innebär att svaret är D.
Eftersom skillnaderna mellan år 2005 och 2006 är så små, kan det vara värt att kontrollräkna skillnaderna om det finns tid. Då fås att skillnaden år 2005 var exakt 1275 kr, och år 2006 var exakt 1242 kr. Vi har alltså kommit till rätt slutsats.
Svar: D, 2003 respektive 2006.
31. Vilket svarsförslag anger varugrupper som tillsammans utgjorde närmare hälften av försäljningsvärdet av livsmedel och drycker 2007?
- Bröd och spannmål – kött – mjölk, ost och ägg
- Bröd och spannmål – mjölk, ost och ägg – frukt – grönsaker
- Kött – fisk – oljor och fetter – frukt – grönsaker
- Kött – frukt – grönsaker – sötsaker – läsk, juice
Eftersom kategorierna i cirkeldiagrammet är utspridda, är det svårt att uppskatta visuellt hur stora kategorierna är. Det kanske snabbaste alternativet är faktiskt att summera ihop kategorierna var för sig, och utgå ifrån detta.
Vi kan konstatera att kategorierna frukt och grönsaker endast förekommer tillsammans bland alternativen. Totalt utgör de 15% av försäljningsvärdet. Även kategorin Kött utgör 15% av försäljningsvärdet, vilket innebär att alternativ A (Bröd och spannmål – kött – mjölk, ost och ägg) och alternativ B (Bröd och spannmål – mjölk, ost och ägg – frukt – grönsaker) är lika stora. Ingen av dem kan därför vara rätt svar.
Då kvarstår alternativen:
C Kött – fisk – oljor och fetter – frukt – grönsaker
D Kött – frukt – grönsaker – sötsaker – läsk, juice etc.
Först kan vi summera de gemensamma kategorierna:
Kött – frukt – grönsaker: Totalt 15% + 15% = 30%.
Kvar är nu:
C: 30% + fisk – oljor och fetter = 30% + 5% + 2% = 37%
C är närmare en tredjedel än hälften, och vi kan därför sluta oss till att alternativ D är rätt svar. Kontrollräkning ger oss att:
D: 30% + sötsaker – läsk, juice etc. = 30% + 9% + 6% = 45%
vilket passar bättre med uppgiften.
Svar: D, Kött – frukt – grönsaker – sötsaker – läsk, juice etc.
32. Hur stort var försäljningsvärdet per capita och månad 2004 för varugruppen Bröd och övriga spannmålsprodukter?
- 180 kronor
- 203 kronor
- 224 kronor
- 243 kronor
Markera raden “Bröd och övriga spannmålsprodukter” och år 2004:
Under år 2004 var hela örsäljningsvärdet 2439 kr per capita. Utslaget på tolv månader motsvarar det
$$\frac{2439}{12} \approx \frac{2400}{12} = 200$$
Svaret bör därför ligga strax ovanför 200, eftersom täljaren avrundades nedåt. Detta passar bra med alternativ B, 203 kronor.
Svar: B, 203 kronor.
33. Hur stor var den totala mängden partiklar i 20 m3 luft i en svensk medeltätort 2007?
- 30 µg
- 150 µg
- 300 µg
- 400 µg
Studera diagrammet Partiklar. År 2007 låg halten partiklar på 15µg per kubikmeter. I tjugo kubikmeter luft finns det då cirka \(20\cdot 15\mu g = 300 \mu g\).
Svar: C, 300 μg
34. Hur mycket högre än miljömålet var bensenhalten i luft det år då halten var som högst?
- 120 procent högre
- 240 procent högre
- 330 procent högre
- 410 procent högre
Studera diagrammet Bensen. Det år då halten var som högst var år 1993, och halten var då drygt 4,3 μg per kubikmeter, och miljömålet är 1 μg per kubikmeter. Det innebär att halten var 4,3 gånger högre än miljömålet, vilket är 330% högre (Halten är 430%, men miljömålet är 100%, vilket innebär att halten är 330% över miljömålet).
Svar: C, 330 procent högre
35. Hur långt var det mellan det ostligast belägna stångjärnshammarbruket och det västligast belägna pappersbruket?
- 110 km
- 135 km
- 200 km
- 215 km
Det ostligaste stångjärnshammarbruket är Tövehult
Det västligaste pappersbruket är Skeen
Avståndet mellan dessa var ca 12 cm
Skalan visar att ca 3 cm motsvarar 50 km. Det betyder att
\( x/12 = 50/3 \Leftrightarrow x=12\cdot 50/3 = 200 km \)
Svar: C
36. Lokalisera den punkt som ligger mitt emellan Jönköping och Vimmerby. Vilken typ av bruk låg 90 km söder om denna punkt?
- Masugnsbruk
- Stångjärnshammarbruk
- Glasbruk
- Pappersbruk
Dra en rät linje mellan Jönköping och Vimmerby. Dela denna linje på mitten. Mittpunkten hamnar straxt norr om Eksjö.
Beräkna hur många cm på kartan som motsvaras av 90 km. 3 cm på kartan motsvarar ca 50 km:
\[ 3/50 = x/90 \Leftrightarrow x = 90\cdot 3/50 \Leftrightarrow x = 5,4 \]
Dra en rät linje söderut från mittpunkten norr om Eksjö. Man hamnar då Kårestad som är Pappersbruk
Svar: D
37. Vilken av följande orter hade det längsta avståndet till närmaste glasbruk?
- Jönköping
- Eksjö
- Vimmerby
- Västervik
Det finns tre glasbruk: Trestenshult, Midingsbråte och Germundslycke.
Mät hur många cm det är från varje ort till det glasbruk som ligger längst bort:
Jönköping-Trestenshult: ca 10 cm
Eksjö-Trestenshult: ca 8 cm
Vimmerby-Germundslycke: ca 9 cm
Västervik-Germundslycke: ca 9 cm
Svar: A
38. Hur stor var skillnaden 2002 mellan yrkesgruppen med störst respektive minst antal ersatta sjukskrivningsdagar per anställd man?
- 13 dagar
- 15 dagar
- 17 dagar
- 19 dagar
Yrkesgruppen med störst antal dagar är: Arbete utan krav på särskild yrkesutbildning som har ca 19 dagar.
Yrkesgruppen med minst antal dagar är: Militärt arbete som har ca 3,6 dagar.
Dvs skillnaden är ca 19-3,6=15,4 dvs ca 15
Svar: B
39. Studera antalet ersatta sjukskrivningsdagar per anställd kvinna respektive man i yrkesgruppen Service-, omsorgs- och försäljningsarbete 2007. Hur många var sjukskrivningsdagarna per anställd kvinna jämfört med per anställd man?
- Dubbelt så många
- Tre gånger så många
- Hälften så många
- En tredjedel så många
Antal dagar per kvinna: ca 15
Antal dagar per man: ca 7
Dvs kvinnorna har ca dubbelt så många som männen
Svar: A
40. Identifiera det år då de ersatta sjukskrivningsdagarna per anställd kvinna i yrkes- gruppen Hantverksarbete inom byggverksamhet och tillverkning förändrades som mest i antal jämfört med året Hur stor var denna förändring procentuellt sett?
- 15 procent
- 20 procent
- 25 procent
- 30 procent
Markera varje år på rätt kurva med en punkt. Leta reda på mellan vilka av punkterna som kurvan lutar som mest. Det visar sig att det är mellan 2004 och 2005. Kolla värdena för dessa är:
2004: ca 21,5
2005: ca 16
Det betyder att minskningen var (21,5-16)/21,5 = 5,5/21,5=0,25
Dvs 25 %
Svar: C