Diagram, tabeller och kartor

Digital utrustning och internetanvändning

andelen av befolkningen med dator internet bredband och surfplatta

 andelen av barn med internet

29. Studera hur andelen som hade tillgång till internet i hemmet förändrades under den redovisade perioden. Hur stor var den största förändringen mellan två på varandra följande år?

  1. 10 procentenheter
  2. 15 procentenheter
  3. 20 procentenheter
  4. 25 procentenheter

Första grafen, hitta internet-kurvan. Se var den är den är som brantast (varsom mellan 1999-2000)
År 1999 hade 30% tillgång till internet och 2000 hade 50% tillgång till internet.


Svar: C 

30. Anta att det i en skola 2016 fanns 250 elever som var i åldern 8–9 år. Hur många av dessa skulle enligt statistiken ha använt internet dagligen?

  1. 125
  2. 150
  3. 165
  4. 195

Graf 2, 2016 för ungdomar 8-9år hade 65% tillgång till internet.


$$65\% \text{ av } 250 = 0,65 \cdot 250 = 162,5 $$


av svarsalternativen är 165 närmast


Svar: C 

31. Vilket av svarsförslagen står för den minsta ökningen, i procentenheter räknat, om man jämför det första och det sista år då respektive kategori redovisas?

  1. Dator
  2. Bredband
  3. Smart mobil
  4. Surfplatta

Graf 1, Mät skillnaden mellan första och sista värdet på varje kurva. Smart telefon börjar på 25% och slutar på 85% vilket är en skillnad på 60%.


Svar: C 

Det svenska fårbeståndet

Antalet får i Sverige i juni 2014 redovisat per län respektive produktionsområde, uppdelat på vuxna får (baggar och tackor) och lamm.
svenska fårbeståndet

32. Vilket var förhållandet mellan antalet får i Gotlands län och antalet får i Kronobergs län?

  1. 2:1
  2. 3:1
  3. 3:2
  4. 4:1

Gotland hade ca 72 000 får och Kronoberg hade totalt ca 18 000 får. Vi ställer upp förhållandet och förkortar


72000:18000 = 72:18 = 24:6 = 12:3 = 4:1


Svar D

33. Anta att de vuxna fåren i juni 2014 utgjordes av en tredjedel baggar och två tredje- delar tackor. Hur många tackor fanns det i så fall vid denna tidpunkt?

  1. 96 000
  2. 192 000
  3. 201 000
  4. 393 000

Hela riket har totalt 287 303 baggar och tackor 2014


$$\frac{2}{3}\cdot 287303\approx \frac{2}{3}\cdot 300 000 = 200 000 $$


närmaste svarsalternativet blir 192000 eftersom vi rundade uppåt får vi runda neråt till svaret


Svar B

34. I juni 2014 fanns det i Sverige 8 951 jordbruksföretag som hade får. Vilket var det genomsnittliga antalet får per jordbruksföretag vid denna tidpunkt?

  1. 24
  2. 32
  3. 52
  4. 66

Hela riket hade totalt 588 757 får då


$$\frac{588757}{8951} \approx \frac{588757}{10000} \approx 59$$


Eftersom vi avrundade nämnaren så pass mycket uppåt får vi runda svaret uppåt till 66


Svar D

Skattepålagor i Västerbotten 1600–1619

skattepålagor i västerbotten 1600–1619
Västerbottens skattepålagor 1600–1619, redovisade som ordinarie skatter (årliga räntan med kyrkotionden och fiskeskatter) och olika extra ordinarie krigsskatter (lagda ovanpå årliga räntan). Daler.

35. Identifiera det år då Västerbotten betalade både kostgärd och skjutsfärdspengar men inte månadspengar. Vilken var den största extra ordinarie krigsskatten det året?

  1. Hjonelagspengar
  2. Hjälppengar (Hjälppgr.)
  3. Jämtlandspengar
  4. Kostgräd

Skjutsfärdspengar och Kostgärd betalades 1609 och 1611. Månadspengar betalades 1609. Största extra ordinarie utgift 1611 var Hjonelagspengar.


Svar: A

36. Studera de extra ordinarie krigsskatterna under perioden 1600-1612. Hur mycket större var dessa skatter det år då de var som störst jämfört med det år då de var som minst?

  1. 5 100 daler
  2. 6 200 daler
  3. 8 700 daler
  4. 11 200 daler

I denna uppgift är det viktigt att titta på vad uppgiften efterfrågar. Det är de extra ordinarie krigsskatterna som ska studeras. Det år då de extra ordinarie krigsskatterna är som högst, är år 1606 (år 1611 var krigsskatterna nästan lika höga, det skiljer 200 daler, och båda går bra att räkna med). Det år då de extra ordinarie krigsskatterna var som lägst, är år 1607. Notera att detta inte är de år då den totala skatten var högst respektive lägst, men uppgiften frågar specifikt om de extra ordinarie krigsskatterna.

För att spara tid, mät direkt i diagrammet istället för att läsa av värdena och räkna med dessa:


skattepålagor i västerbotten 1600–1619


De extra ordinarie krigsskatterna år 1606 är cirka 10,3 streck på linjalen (röd linje), och de extra ordinarie krigsskatterna motsvarade tre streck på linjalen (grön linje)*. Skillnaden är därför cirka 7,3 streck på linjalen. Mät upp hur många daler den sträckan motsvarar, med hjälp av diagrammets y-axel:


skattepålagor i västerbotten 1600–1619


Sträckan motsvarar ett värde mellan 6000 och 6500 daler. Svaret är därför B, 6200 daler.


Svar: B, 6200 daler.

37. För hur många av de redovisade åren gällde att de extra ordinarie krigsskatterna tillsammans utgjorde ett större belopp än de ordinarie skatterna?

  1. 9
  2. 11
  3. 13
  4. 15

Ordinarie skatter var 6000 mellan 1600-1606, och 7000 mellan 1607-1619. De åren de extra ordinarie  skatterna för högre var 11 utav dessa.


Svar: B

Konsumtion i samband med turism

konsumtion i samband med turism
Turismrelaterad konsumtion i Sverige 2005, totalt samt fördelat dels på resenärskategorier, dels på konsumtionsområden. Konsumtionsområdena är i sin tur uppdelade i delkategorier. Miljoner kronor.

38. Vilka var de tre största delkategorierna i kronor räknat?

  1. Utemåltider – Boende – Övrig handel
  2. Utemåltider – Boende – Kultur/rekreation/sport
  3. Utemåltider – Övrig handel – Kultur/rekreation/sport
  4. Boende – Övrig handel – Kultur/rekreation/sport

Lättast att köra uteslutningsmetoden. Då alternativ B, C, D har “Kultur/rekreation/sport” som endast står för 14 776 miljoner kronor kan det inte vara störst. Utemåltider och boende är vardera hälften av 57 032, cirkus 30 000. Samt Övrig handel är mer än en tredjedel av varuhandeln, alltså cirkus 25 000 (till och med något mer).


Svar: A 

39. Hur stort var det belopp som svenska resenärer spenderade på turismrelaterad konsumtion jämfört med det som utländska besökare spenderade?

  1. Hälften så stort
  2. En tredjedel så stort
  3. Tre gånger så stort
  4. Dubbelt så stort

Svenska affärsresenärer (inräknat i turism då grafens titel är “konsumtion i samband med turism) spenderade 41 075 miljoner. Svenska fritidsresenärer 87 610. Sammanlagt cirka 128 000 miljoner. Vilket är ungefär dubbelt så mycket som 62 293, utländska besökares konsumtion. 


Svar: D

40. Utländska besökare spenderade 15 710 miljoner kronor på utemåltider 2005. Hur stor andel av de utländska besökarnas turismrelaterade konsumtion avsåg utemåltider?

  1. 1/4
  2. 1/3
  3. 2/5
  4. 1/2

Det hela är siffran över utländska besökares hela utgifter, 62 293 miljoner (tillhör den vågräta stapeln). Delen är siffran vi får i uppgiften, 15 710 miljoner. Det ger oss beräkningen \(\frac{15 710}{62 293}\), som kan avrundas till \(\frac{15 000}{60 000} = \frac{1}{4}.\)


Svar: A

Har du en fråga du vill ställa om DTK? Ställ den på Pluggakuten.se
Har du hittat ett fel, eller har du kommentarer till materialet på den här sidan? Mejla matteboken@mattecentrum.se