Diagram, tabeller och kartor

Samebyar och renägare

29. För vilken typ av sameby i Norrbottens län gällde 2016 att antalet renar per renägare var mindre än 30 och att mer än var tredje renägare var kvinna?

  1. N:a fjällsamebyar
  2. S:a fjällsamebyar
  3. Skogssamebyar
  4. Koncessionssamebyar

För skogssamebyar gäller att:
Antal renar per renägare är 26
Andelen kvinnor är \(\frac{304}{830}\) vilket är större än en tredjedel eftersom
$$\frac{304}{830} > \frac{300}{830} > \frac{300}{900} = \frac{1}{3} $$

Svar: C

30. Med hur mycket hade antalet kvinnor som var renägare ökat 2016 jämfört med 1995?

  1. 10 procent 
  2.  15 procent
  3.  20 procent
  4.  25 procent

Antalet ökade från 1603 till 1843. Ökningen i antal är \(1843 - 1603 = 240\).
En ökning på 10 % motsvarar \(0,1 \cdot 1603 \approx 160\).
En ökning på 20 % motsvarar \(0,2 \cdot 1603 \approx 320\).
En ökning på 15 % motsvarar \(0,15 \cdot 1603 \approx 160+80 = 240\).

Svar: B

31. Jämför samebyar i Västerbottens län med fjällsamebyar i Jämtlands län med avseende på antalet renar och antalet samebyar 2016. Hur stor var skillnaden i antalet renar per sameby?

  1.  300
  2.  1 200
  3.  2 900
  4.  4 100

Fjällsamebyar i Västerbottens Län:
49 241 renar, 12 byar
$$\frac{49241}{12} \approx \frac{48000}{12}=$$
= 4000 renar per by (liten underskattning)

Samebyar i Västerbottens Län:
48 945 renar, 7 byar
$$\frac{48945}{7} \approx \frac{49000}{7} $$
= 7000 renar per by (liten överskattning)

Skillnaden är därmed cirka 3000 (vilket är en liten överskattning). Detta ligger nära alternativ C som är 2900.

Svar: C

Hyra, avgift och insats för nybyggda trerumslägenheter 2013

32. För vilken av följande kategorier gällde att det skilde mindre än 1 000 kr/m2 mellan årsavgiften i bostadsrätt och årshyran i hyresrätt samt att den genomsnittliga insatsen var högre än1,5 miljoner kr?

  1.  Stor-Stockholm
  2.  Stor-Göteborg
  3.  Kommuner med > 75 000 invånare
  4. Kommuner med < 75 000 invånare

För Kommuner med >75 000 invånare gäller att:
Genomsnittlig insats är ca \(1800 tkr =1800 000= 1,8\) miljoner (vit stapel)
Skillnaden mellan årshyra och årsavgift är ca 800 kr/m2 \((1500 - 700 = 800)\)

Svar: C

33. Jämför kommuner som hade fler än 75 000 invånare med kommuner som hade färre än 75 000 invånare. Vilket svarsförslag är korrekt?

  1. Större kommuner hade högre årsavgift för bostadsrätt än mindre kommuner
  2. Mindre kommuner hade lägre årshyra för hyresrätt än större kommuner
  3. Mindre kommuner hade högre insats per bostadsrättslägenhet än större kommuner
  4. Större kommuner låg högre än mindre kommuner vad gäller såväl årsavgift som årshyra och insats

Vi går igenom varje alternativ

A: Fel. Den lilla svarta stapeln som representerar årsavgift verkar snarare vara något lägre för större kommuner
B: Rätt. Den grå stapeln är mindre för små kommuner
C: Fel. Den vita stapeln är inte högre för små kommuner
D: Fel Se A. Större kommuner låg inte högre vad gäller årsavgift

Svar: B

34. I hela landet var insatsen för en bostadsrättslägenhet i genomsnitt 2 616 000 kr. Hur hög var den genomsnittliga insatsen i kommuner med färre än 75 000 invånare jämfört med landets genomsnitt?

  1. Dubbelt så hög
  2. Tre fjärdedelar så hög
  3. En tredjedel så hög
  4. Hälften så hög

Insatsen var cirka 1 400 000 kr i mindre kommuner,
$$\frac{2616 000}{1400000} \approx 0.5$$
Alternativet D kommer närmast
Svar: D

Järnvägsnätet i Uppsalaområdet

35. Vilken av följande orter låg mer än en halvtimmes tågresa från Uppsala?

  1. Brunna (station 11)
  2. Marielund (station 30)
  3. Vattholma (station 18)
  4. Örsundsbro (station 8)

Stationerna 11, 18 och 30 ligger inom en halvtimme från Uppsala
Station 8 ligger mer än en halvtimme från Uppsala men närmre än Enköping
Svar: D

36. Vilket svarsförslag anger två stationer som passerades på en tågresa mellan Uppsala och Hallstavik?

  1. Faringe och Rimbo
  2. Faringe och Gimo
  3. Hargshamn och Rimbo
  4. Hargshamn och Gimo

Vi följer tågspåret mot Hallstavik. Faringe och Rimbo ligger på vägen, inte Gimo och Hargshamn
Svar: A

37. Vilket svarsförslag anger medelhastigheten för en tågresa från Tierp till Knypplan (station 20)?

  1. 20 km/h
  2. 40 km/h
  3. 60 km/h
  4. 80 km/h

Använd linjal för att mäta avståndet mellan de två stationerna. Detta blir nära två mil. Eftersom Knypplan är på gränsen till att vara inom en halvtimme från Tierp så blir medelhastigheten bäst besvarad som 20km/ halvtimme eller 40 km/h, som motsvarar alternativ B

Svar: B

Tillförd och använd energi i Sverige 1970-2017

38. Med hur mycket ökade den totala energianvändningen om man jämför den redovisade periodens första och sista år?

  1. 30 procent
  2. 40 procent
  3. 50 procent
  4. 60 procent

Använd linjal för att mäta summan av alla energianvändningar vid högsta och lägsta X värden. Gör snabb räkning för att få skalan mellan dessa. Denna blir \(\frac{63}{49} \approx 1,29\). Vilket motsvarar en ökning med 30%
Svar: A

39. Vilket användningsområde stod för 15 procent av den totala energianvändningen 1984?

  1. Bostäder och service m.m.
  2. Förluster i kärnkraften
  3. Industri
  4. Inrikes transporter

Mät summan av alla y-värden vid X för 1984. Dela de individuella y-värdena med summan tills du kommer nära 15 procent. Den som kommer närmast är Inrikes transporter.
Svar: D

40. Jämför energitillförseln från kärnbränsle 2010 med energiförlusterna i kärnkraften samma år. Hur stor var skillnaden?

  1. 60 TWh
  2. 90 TWh
  3. 110 TWh
  4. 140 TWh

Använd att spalterna för 100 Twh Är lika breda i båda graferna. Du behöver bara mäta hur många cm energislagen tar i respektive graf och sen subtrahera dessa. Du kan nu dividera med bredden på 100TWH-spalterna och multiplicera med 100 för att få hur många KTWH skillnaden blir och vi får 60.
Svar: A

Har du en fråga du vill ställa om Provpass 4 - DTK? Ställ den på Pluggakuten.se
Har du hittat ett fel, eller har du kommentarer till materialet på den här sidan? Mejla matteboken@mattecentrum.se