Provpass 2 - DTK

Diagram, tabeller och kartor - DTK

 

Tågens ankomster och förseningar

Tågens ankomster och förseningar
Antalet tågankomster i tusental (vänster axel) samt genomsnittlig försening i minuter per ankomst (höger axel) under 2012, uppdelat enligt Sveriges kommuner och landstings1 kommungruppsindelning.

1Organisationen bytte 2019 namn till Sveriges kommuner och regioner (SKR).


29. Vilket av svarsförslagen anger de två kommungrupper som var mest lika varandra vad gäller antal tågankomster och genomsnittlig försening?

  1. Storstäder och Kommuner i tätbefolkad region
  2. Förortskommuner till storstäder och Pendlingskommuner
  3. Pendlingskommuner och Varuproducerande kommuner
  4. Varuproducerande kommuner och Kommuner i tätbefolkad region

Storstäder respektive Kommuner i tätbefolkad region har i det närmaste lika antal ankomster samt förseningsminuter. (Pendlingskommuner har ungefär samma antal ankomster, men längre förseningar.)

Svar: A


30. Hur många tågankomster finns redovisade för Förortskommuner till storstäder jämfört med Förortskommuner till större städer?

  1. Hälften så många
  2. Lika många
  3. Dubbelt så många
  4. Tre gånger så många

Förortskommuner till storstäder har ca 600 ankomster.
Förortskommuner till större städer har ca 325 ankomster.

Svar: C


31. Hur många minuter sammanlagt var de ankommande tågen försenade i Kommuner i glesbefolkad region?

  1. 220 000 minuter
  2. 330 000 minuter
  3. 440 000 minuter
  4. 550 000 minuter

Genomsnittlig försening var drygt 4 minuter. Det ser ut att vara ungefär 80 000 ankomster, dvs totalt drygt 320 000 förseningsminuter

Svar: B


Specialistbevis för läkare

Antalet specialistbevis som fanns utfärdade för läkare inom opererande, invärtesmedicinska och barnmedicinska specialiteter 2009–2013 samt antalet specialistbevis därav som hörde till personer yngre än 65 år.
hp_24_pp2_dtk_tabell_läkarspecialiteter 

32. Vilket svarsförslag beskriver bäst förhållandet mellan ­opererande, invärtesmedicinska och barnmedicinska specialiteter vad gäller det totala antalet specialistbevis 2012?

  1. 5:3:1
  2. 5:4:1
  3. 6:4:1
  4. 6:5:1

Opererande 15016
Invärtesmedicinska 11483
Barnmedicinska 3008

Om vi multiplicerar talen 5, 4 och 1 med 3008 blir det 15040, 12032 och 3008, dvs ganska nära

Svar: B


33. Identifiera de tre specialiteterna inom invärtesmedicin med flest utfärdade specialistbevis 2011. Hur stor andel utgjorde dessa av det totala antalet specialistbevis inom invärtesmedicin samma år?

  1. 55 procent
  2. 65 procent
  3. 75 procent
  4. 85 procent

Börja med att identifiera raderna för Invärtesmedicinska specialiteter, och kolumnen för 2011:

hp24_pp2_dtk_uppgift 33

De tre största värdena är 5603 (Internmedicin), 1388 (Kardiologi) och 1143 (Geriatrik). Summan av dessa tre är (med avrundning) 5600+1400+1100 = 8100

Andelen dessa tre utgör av det totala antalet specialistbevis inom invärtesmedicin är 8100/11100 ≈ 8000/11000 = 8/11

8/11 ligger mellan 7/10 (70%) och 9/12 (75%). Därför passar svar C, 75% bäst.

Svar: C


34. Vilken opererande specialitet hade 2010 flest specialistbevis som hörde till personer som var 65 år eller äldre?

  1. Kirurgi
  2. Ortopedi
  3. Anestesi och intensivvård
  4. Obstetrik och gynekologi

I tabellen redovisas det totala antalet utfärdade bevis, samt hur många av dessa som utfärdades till personer under 65 år. Börja med att identifiera de fyra specialiteter som utgör lösningsförslag:

hp24_pp2_dtk_uppgift 34

Antalet specialistbevis för personer 65 år eller äldre, är skillnaden mellan det totala antalet och antalet för personer under 65 år. För respektive specialitet blir detta:

A - Kirurgi: 3 000 - 2 000 = 1 000
B - Ortopedi: 2 000 - 1 600 = 400
C - Anestesi och intensivvård: 2 700 - 2 200 = 500
D - Obstetrik och gynekologi: 2 300 - 1 600 = 700

Svaret är därmed A, Kirurgi.

Svar: A


Flyttmönster i Stockholm

hp_24_pp2_dtk_flyttmönster i stockholm
Antalet personer som flyttade till, från och inom Stockholms kommun 2015. Dessutom redovisas varifrån de inflyttade kom och vart de utflyttade tog vägen.

hp_24_pp2_dtk_flyttmönster i stockholm

35. Hur stort var antalet personer som flyttade inom Västerort jämfört med antalet som flyttade från Söderort till Västerort?

  1. Fyra gånger så stort
  2. Fem gånger så stort
  3. Sex gånger så stort
  4. Sju gånger så stort

Identifiera pilarna för flytt inom Västerort, samt från Söderort till Västerort:

hp24_pp2_dtk uppgift 35

Andelen som flyttade inom Västerort, jämfört med andelen som flyttade från Söderort till Västerort är, med avrundning:

19000/3000 ≈ 19/3

18/3=6, så 19/3 är strax över 6.

Svar: C


36. Hur många fler flyttade inom Stockholms kommun än till Stockholms kommun?

  1. 34 927
  2. 35 619
  3. 37 247
  4. 42 074

Här är svarsalternativen så pass nära varandra i storlek, att vi kommer att behöva räkna mer exakt än vanligt. Börja med att identifiera vilka som flyttade till Stockholms kommun, respektive inom Stockholms kommun:

hp24_pp2_dtk_uppgift 36

Inflyttade är (avrundade till närmaste hundratal):
16 500 + 20 600 + 32 700 = 69 800

För att våra beräkningar ska bli rättvisa bör vi även avrunda antalet som flyttade inom Stockholms kommun, och då alla värden för inflyttade avrundades uppåt, bör även värdet 104 665 avrundas uppåt. Differensen blir då:

104 700 - 69 800 = 34 900

Vilket passar bra med svarsalternativ A, 349 27.

Svar: A


37. Vad blir flyttnettot om man räknar antalet personer som flyttade till Söderort och tar bort antalet som flyttade från Söderort?

  1. – 2 168
  2. – 967
  3. + 1 561
  4. + 2 528

Identifiera de pilar i diagrammet som visar in- och utflytt från Söderort:

hp24_provpass 2_dtk 37


 

Här går det att summera pilarna för inflytt respektive utflytt, och beräkna differensen, men ett snabbare sätt är att beräkna skillnaden för respektive flyttort:

Flyttar relaterade till Västerort:
+3 148, och -3 167. Skillnaden mellan inflyttade och utflyttade är nära 0.

Flyttar relaterade till Inre staden:
+7 986, och -6 406. Skillnaden mellan inflyttade och utflyttade är +1 600.

Flyttar relaterade till Söderort:
+24 799, och -23 832. Skillnaden mellan inflyttade och utflyttade är +900.

Summan av dessa skillnader är +1 600 + 900= +2 500

Vilket passar bra med alternativ D, +2 528.

Svar: D


Ekologisk animalieproduktion i Sverige

hp_24_pp2_dtk_slakten i ton
Slakten av ekologiskt uppfödda svin, får och lamm samt kyckling 2009–2015 angiven i ton.

 hp_24_pp2_dtk_slakten av ekologiskt uppfödda nötkreatur
Slakten av ekologiskt uppfödda nötkreatur 2009–2015 angiven i ton.

hp_24_pp2_dtk_andelen av den totala slakten
Andelen av den totala slakten av respektive djurslag som utgjordes av ekologiskt uppfödda djur, baserat på vikt.

38. Studera de olika djurslagen med avseende på hur stor andel av den totala slakten som utgjordes av ekologiskt uppfödda djur. Hur stor var den största noterade ökningen av denna andel om man jämför 2009 och 2015?

  1. 5 procentenheter
  2. 8 procentenheter
  3. 55 procentenheter
  4. 75 procentenheter

Det är det nedersta diagrammet som visar andelen slag av ekologiskt uppfödda djur, i förhållande till den totala andelen. Markera år 2009 och 2015 i diagrammet:

hp24_provpass 2_dtk 38

Ökningen av Svin respektive Kyckling är nära noll, så de är inte möjliga alternativ för djurslag med störst ökning. Ökningen av Får och lamm är ungefär 8 procentenheter (23% - 15% = 8 procentenheter), medan ökningen hos Nötkreatur är ungefär 5 procentenheter (15% - 10% = 5 procentenheter).

Den största ökningen är 8 procentenheter, motsvarande alternativ B.

Svar: B


39. Hur stor andel av slakten av de redovisade ekologiskt uppfödda djurslagen 2014 utgjorde slakten av svin?

  1. 1/6
  2. 1/4
  3. 1/3
  4. 2/5

Denna fråga kräver avläsning av både det översta diagrammet och det mellersta, för att hitta den totala slakten av alla redovisade djurslag. Markera och läs av mängden slakt för olika djurslag år 2014:

hp24_provpass 2_dtk 39
hp24_provpass 2_dtk 39

Mängden slaktade ekologiska Svin är 4 000 ton. Mängden Får och lamm, samt Kyckling utgör cirka 1 500 ton tillsammans. Mängden Nötkreatur är cirka 20 000 ton. Det ger att andelen Svin är:

$$\frac{4\,000}{19\,000+1\,500+4\,000}=\frac{4\,000}{24\,500}≈\frac{1}{6}$$ Svar: A


40. Slakten av ekologiskt uppfödda får och lamm utgör en mindre andel av den totala slakten av får och lamm. Hur stor var den totala slakten av får och lamm 2012?

  1. 1 000 ton
  2. 2 000 ton
  3. 4 000 ton
  4. 5 000 ton

Den totala mängden slaktade får och lamm, är lika med

$$\frac{\text{mängd eko-slakt}}{\text{andel eko-slakt}}=\text{total slakt}$$

Andelen eko-slakt av Får och lamm 2012 kan avläsas från det nedre diagrammet:

hp24_provpass 2_dtk 40

Andelen slakt som utgjordes av ekologiskt uppfödda Får och lamm var 2012 totalt 20%. Då behöver vi hitta hur stor mängd detta motsvarar, vilket kan läsas av i det övre diagrammet:

hp24_provpass 2_dtk 40

Totalt 1 000 ton ekologiska Får och lamm slaktade, vilket utgjorde 20% av den totala mängden slaktade Får och lamm. Det ger att den totala slaktmängden var \(\frac{1\,000}{0,2}=1\,000 \cdot 5=5\,000\).

Svar: D

Har du en fråga du vill ställa om Provpass 2 - DTK? Ställ den på Pluggakuten.se
Har du hittat ett fel, eller har du kommentarer till materialet på den här sidan? Mejla matteboken@mattecentrum.se