Uppgift 32 - 34
Ladda ner provet från Mattebokens provbank här.
Den svenska åkerarealens användning
Uppgift 32
Jämför Södra och mellersta Sveriges slättbygder med Norra Sverige avseende åkerarealens användning 1932. Hur mycket större åkerareal användes i Södra och mellersta Sveriges slättbygder?
A. 975 000 hektar
B. 1 650 000 hektar
C. 1 850 000 hektar
D. 2 100 000 hektar
Lösningsförslag
För denna uppgift kollar vi på det andra diagrammet som var given i uppgiften. De relevanta delarna från diagrammer är markerade med rött. Ett streck har dragits från Södra och mellersta Sveriges slättbygder ned till axeln, och likaså för Norra Sverige. Sedan har vi skattat antalet tusen hektar. Detta är för att få en rimlig uppskattning på hur stor åkerareal som använts.
Tänk på att diagrammet redovisas i per tusen hektar. Det som är 2 100 i diagrammet är alltså 2,1 miljoner hektar i uppgiften. Det är dock lättare att räkna med mindre siffror, så vi behåller som det står i diagrammet och sedan multiplicerar med 1000:
$$2100-450=1650$$
Multiplikation med 1000 ger svaret 1 650 000 hektar och rätt svar är alltså B.
Svar: B
Uppgift 33
Vilket av följande år avses?
Av åkerarealen användes över 1 500 000 hektar till foderväxter och över 1 000 000 hektar till övrig spannmål. Åkerarealen för vete var mer än 100 000 hektar större än den för råg.
A. 1920
B. 1930
C. 1940
D. 1950
Lösningsförslag
För denna uppgift kollar vi på första diagrammet som var given i uppgiften. De relevanta delarna i diagrammet är markerade med ett rött och blått streck, samt en grön ruta:
- Det röda strecket vid 1500, vilket motsvarar den undre gränsen för den åkerareal som användes till foderväxter.
- Det blåa strecket vid 1000, vilket motsvarar den undre gränsen för den åkerareal som användes till övrig spannmål.
- Den gröna rutan som ringar in tiden då veteodlingen är större än rågodlingen.
Vi kan direkt utesluta alternativ A och B, då 1920 ligger utanför den gröna rutan och vid 1930 är inte åkerarealen 100 000hektar större än den för råg.
Det finns två årtal då det finns en substantiell skillnad mellan veteodlingens och rågodlingens åkerareal, 1940 och 1950. År 1950 understeg odlingen för övrig spannmål 1 000 000 hektar, vilket utesluter detta år. Alltså, alla krav uppfylls vid år 1940, vilket är det rätta svaret.
Svar: C
Uppgift 34
Vilket svarsförslag beskriver bäst hur åkerarealens användning hade förändrats i Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder 1951 jämfört med 1919?
A. Vete upptog 50 000 hektar mindre åkerjord.
B. Råg upptog 100 000 hektar mindre åkerjord.
C. Övrig spannmål upptog 100 000 hektar mer åkerjord.
D. Foderväxter upptog 125 000 hektar mindre åkerjord.
Lösningsförslag
För att lösa denna uppgift kollar vi på det andra diagrammet som var given i uppgiften. De relevanta delarna i diagrammet är markerade med två gröna rutor, samt en liten grön skala längst ner.
Till att börja med kan alternativ A och D uteslutas direkt, eftersom dessa alternativ efterfrågar en minskning, medan det i verkligheten skett en ökning i odlingen av dessa spannmål.
Alternativ C är lite svårare att se, och kan behöva mätas med linjal, men denna stapel har minskat något. Eftersom svarsalternativ C efterfrågar en ökning kan även detta alternativ uteslutas.
Kvar har vi alternativ B, vilket är rätt. Detta kan vi även se, då svarsalternativet efterfrågar en minskning med 100 000 hektar för råg och det syns tydligt att det skett en större minskning mellan årtalen.
Svar: B
Uppgifterna är hämtad ur Högskoleprovets kvantitativa del höstterminen 2017, Provpass 3 - Ladda ner provet här.