DTK - Diagram, tabeller och kartor

Markera år 2007 i diagrammet:

De kemikalier som är hälsofarliga är uppdelade efter farlighetsklass. Det betyder att de kemikalier som inte är hälsofarliga är avståndet från stapeln till linjen (precis ovanför den prickade stapeln, upp till linjen som visar det totala antalet ton).

Antingen kan avståndet uppskattas genom att beräkna Total - Hälsofarlig:

Total mängd kemikalier: Ungefär 360 miljoner ton
Hälsofarliga kemikalier: Ungefär 220 miljoner ton (det går bra att räkna med 225 miljoner ton också)

Icke hälsofarliga kemikalier: 360 miljoner ton - 220 miljoner ton = 140 miljoner ton, vilket stämmer väl med alternativ A, 145 miljoner ton.

Avståndet kan också beräknas direkt, genom att mäta avståndet med linjal, och sedan jämföra detta mot y-axeln.

Mät höjden:

Jämför mot y-axeln:

Nästan 150 miljoner ton, då passar alternativ A bra.

Svar: A, 145 miljoner ton

Här är det användbart att notera att produktionerna inte ändras särskilt mycket från år till år. Genomsnittsproduktionen för respektive kemikalieklass är därför ungefär lika stor som produktionen respektive år.

Totalt ska produktionen under de nio redovisade åren vara cirka 450 miljoner ton, vilket motsvarar 4509=50 miljoner ton per år. Detta är avståndet mellan två intilliggande hjälplinjer i diagrammet (y-axelns skalstreck är uppdelade i steg om 50 miljoner ton).

Detta innebär att vi vill hitta den kemikalieklass med genomsnittsproduktionen 50 miljoner ton per år. Eftersom förändringen i produktion mellan åren är så liten, kan vi leta upp den klass som ligger på 50 miljoner ton per år direkt, utan att behöva beräkna någon särskild summa.

Alternativen är Hälsoskadlig, Giftig, Mycket giftig och Kroniskt giftig.

Kroniskt giftig (vit färg) är bara en pytteliten strimma varje år, och kan därför uteslutas direkt. Giftig (grå färg) ligger över 50 miljoner ton varje år, och kan därför uteslutas.

Då kvarstår Hälsoskadlig och Mycket giftig. Mycket giftig (grått streckad) ligger något under 50 miljoner ton varje år, medan staplarna för Hälsoskadlig ligger på nästan precis 50 miljoner ton per år. Svaret blir därför Hälsoskadlig, som med sina 50 miljoner ton per år, under nio år utgör en sammanlagd produktion av 450 miljoner ton.

Svar: A, Hälsoskadlig.

Markera 2010 i diagrammet, och markera de tre farlighetsklassernas staplar:

De tre farlighetsklasserna utgör det rödrosa området. Även här går det att beräkna eller mäta.

Beräknande metod:
De tre kemikaliegrupperna utgör cirka 110 miljoner ton (lite över hundra miljoner ton). Totalt tillverkades cirka 340 miljoner ton kemikalier år 2010.
110340=1134≈1133=1/3

Cirka en tredjedel av kemikalieproduktionen utgjordes av farlighetsklasserna Giftig, Mycket giftig och Kroniskt giftig.

Mätande metod:

Den totala mängden motsvarar cirka 6 cm (med denna skala), och de tre grupperna motsvarar cirka 2 cm (med denna skala). Det ger oss andelen 2/6 = ⅓.

Svar: B

Det fetstilta talet är antalet fall, och den icke-fetstilta siffran är antalet fall per 100 000 invånare. Det är den senare siffran vi är ute efter. Markera år 2014 i diagrammet:

Snittet per 100 000 i landet är 7,21. Markera de län som ligger över denna siffra:

Totalt är det tio län som ligger över rikets snitt.

Svar: C, 10

Totalt antal fall av kikhosta 2009 : 280 st

Antal fall kikhosta i åldersgruppen 0-19 år: 70 % av 280=196

Svar: C 196 st

Svealand består av Dalarnas, Stockholms, Södermanlands,
Uppsala, Värmlands, Västmanlands och Örebro län. Hur stor
andel av det totala antalet rapporterade fall av kikhosta 2011
fanns i Svealand?

Lösningsförslag:
Antal fall av kikhosta 2011:
Dalarnas län: 6
Stockholms län: 45
Södermanlands län: 5
Uppsala län: 2
Värmlands län: 0
Västmanlands län: 0
Örebro län: 4

Svealand totalt: 62

Totalt antal fall 2011: 177

Andel fall i Svealand = 62/177 = 35%

Svar: A 35%

Chile ligger i den övre högra kvadranten vilket betyder att resultaten i naturvetenskap har förbättrats samtidigt som betydelsen av socioekonomisk bakgrund minskat. Det svarsalternativ som stämmer med detta är D.

Svar: D

Det land som ligger längst ner (dvs med störst negativ förändring) är Finland. Eftersom Finland ligger i den nedre vänstra kvadranten så har betydelsen av den socioekonomiska bakgrunden ökat - när man avläser X-axeln ser man att den ökat ca 9,5 steg.

Svar: A

De länder som har försämrat sig i naturkunskap och betydelsen av socioekonomisk bakgrund hade minskat hamnar först och främst nere i högra rutan, 4:e kvadranten. Sen ska vi hitta länder som ligger mellan 0 och -10 på y-axeln och mer negativ än -5 på x-axeln. Där hittar vi Storbritannien.

Svar: D

Vi tittar på det undre diagrammet för invandring och den mörkare linjen för kvinnor.

Markerat i rött har vi det lägsta antalet är det första värdet 1960 och då har vi ca 12 000 och det högsta är sista värdet år 2015 och då har vi ca 60 000. Eftersom 12 * 5 = 60 så är det fem gånger så stort.

Svar: B

Vi jämför båda diagrammen vid år 2010

Invandringen för kvinnor låg på ca 47 000 och män 51 000 och tillsammans 98 000. Utvandringen för män låg på 25 000 och kvinnor på 20 000 och tillsammans 45 000. Skillnaden på ut- och invandring blir då ca 50 000

Svar: C

Markera åren 1995 till 2005:

Det som är knepigt här är att diagrammet är uppdelat på män och kvinnor, vilket innebär att det totala antalet fås genom att addera männens och kvinnornas statistik. Dock är de två gruppernas statistik i detta intervall nästan identiskt, vilket innebär att totalen är ganska precis dubbelt så stor som de två grupperna. Genomsnittet kan därför hittas genom att rita ut en linje mitt emellan antalet invandrare till Sverige 1995 (vid den blå punkten) och 2005 (vid den röda punkten), och sedan fördubblas det.
Genomsnittet blir ungefär 27 500 män/kvinnor, vilket den gröna pilen visar.

Antalet män och kvinnor som invandrade till Sverige 1960–2015

Det genomsnittliga antalet invandrare till Sverige blir då 27 500 x 2 = 55 000 invandrare.

Svar: C, 55 000.