Diagram, tabeller och kartor
Omsättning inom kultur, nöje och fritid
Omsättningen för olika verksamheter inom kultur, nöje och fritid åren 2019 och 2020 i Sverige. Miljoner kronor.
SNI = Standard för svensk näringsgrensindelning
1 Näringsgrenen Sport-, fritids- och nöjesverksamhet (SNI 93) redovisar en högre omsättning än vad en summering av de olika underkategorierna av verksamheter ger. Detta beror på att man inte har listat alla verksamheter som ingår.
29. För vilken verksamhet förändrades omsättningen minst från 2019 till 2020, i kronor räknat?
- Skidsportanläggningar
- Sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar
- Sportklubbar och idrottsföreningar
- Tävlingsstall
Markera de fyra alternativen i tabbelen, och gör en överslagsräkning av skillnaderna. Alternativ B, Sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar, har en minskning på endast 14 miljoner kr.
Svar: B, Sporthallar, idrottsplatser och andra sportanläggningar.
30. Hur stor andel av den totala omsättningen inom Kultur, nöje och fritid 2019 stod Spel- och vadhållningsföretag för?
- 1/5
- 1/4
- 1/3
- 2/5
Kultur, nöje och fritid 2019 hade en total omsättning på 77 461 miljoner kr. Spel- och vadhållningsföretag stod för 24 790 miljoner kr av dessa.
En överslagsräkning ger att 24 790 / 77 461 ≈ 25 / 75 = 1/3
Svar: C
31. Jämför Artistisk verksamhet och Litterärt och konstnärligt skapande med avseende på minskningen i omsättning från 2019 till 2020. Hur stor var skillnaden mellan de två verksamheternas minskningar?
- 1 229 miljoner kr
- 1 262 miljoner kr
- 1 353 miljoner kr
- 1 378 miljoner kr
Skillnaden mellan 2019 och 2020 för Artistisk verksamhet, är 4 800 - 3 450 miljoner kr = 1 350 miljoner kr.
Skillnaden mellan samma år för Litterärt och konstnärligt skapande var 4 950 - 4 800 = 150 miljoner kr.
Detta ger en skillnad mellan områdena på 1 200 miljoner kr. Alternativ A är det närmaste svaret.
Svar: A, 1 229 miljoner kr.
Ejder i Stockholms skärgård
Antalet räknade ejdrar på olika platser i Stockholms skärgård 1997—2015. Uppgifterna har samlats in vid årliga inventeringar som gjorts inom ramen för projektet ”Levande skärgårdsnatur”.
32. Hur många av ejdrarna som räknades 1997 fanns på de två platser där det räknades flest ejdrar?
- 3 700
- 4 500
- 6 200
- 8 400
De två största kategorierna i stapeln för 1997 är den ljusare jämngråa (Svenska Högarna) och den vita med tjocka diagonala, grå streck (Storö-Bockö). De står för strax över 2 000 respektive 2 400 ejdrar vardera. Summan blir då 4 400, vilket passar med alternativ B, 4 500.
Svar: B, 4 500
33. Antalet räknade ejdrar minskade totalt sett år 2000 jämfört med året innan. På vilken av följande platser räknades dock fler ejdrar?
- Nåttaröfladen
- Bullerö
- Svenska Högarna
- Söderarm
Markera de fyra svarsalternativens område i år 2000:s stapel. Jämför dessa med stapeln för 1999 – har respektive område blivit lägre i höjd, högre i höjd, eller oförändrat?
Det enda område vars delstapel har ökat i höjd är Bullerö.
Svar: B, Bullerö.
34. Beräkna hur många färre de räknade ejdrarna var periodens sista år jämfört med periodens första år. Vilket av nedanstående år var det totala antalet räknade ejdrar lika stort som denna minskning?
- 2001
- 2003
- 2005
- 2007
Antalet ejdrar 2015 var knappt 2 000 stycken, medan antalet 1997 var drygt 13 000. Skillnaden är drygt 11 000 ejdrar. Ungefär det antalet ejdrar fanns år 2000 och 2003, men eftersom endast 2003 är ett svarsalternativ, är svaret B, 2003.
Svar: B, 2003
Högskoleprovsresultat för olika åldersgrupper
Genomsnittligt högskoleprovsresultat våren 2019 för olika åldersgrupper redovisat dels som råpoäng, dels som normerad poäng. Råpoängen avläses från cirkelns mittpunkt mot y-axeln. Den normerade poängen anges ovanför cirkelns mittpunkt. Antalet provdeltagare i åldersgruppen anges under cirkelns mittpunkt. Cirkelns storlek är proportionell mot antalet provdeltagare i respektive åldersgrupp.
35. Hur stor andel av provdeltagarna var 20 år eller yngre?
- 30 procent
- 50 procent
- 60 procent
- 70 procent
Antalet deltagare som var 20 år eller yngre, var 12858+11340≈13000+11000=24000
Det totala antalet deltagare finns inte dokumenterat i diagrammet, utan måste summeras. Avrundat blir summan:
24000+6000+4000+5000+1000=40000skrivande
2400040000=1220=610=60%
Svar: C, 60%
36. Hur stor var skillnaden mellan åldersgruppen med högst poäng och åldersgruppen med lägst poäng?
Åldersgruppen med högst poäng var 66+, och lägst poäng hade 21-22-åringarna.
Skillnaden i råpoäng är: 120 - 87 (strax under 90 poäng), vilket passar bra med alternativen vars skillnad i råpoäng är 32. Detta utesluter alternativ A och B.
Skillnaden i normerad poäng är ungefär 1,3 - 0,8 = 0,5, vilket passar bra med alternativen vars skillnad i normerad poäng är 0,49.
Svar: D, råpoäng 32 och normerad poäng 0,49.
37. Vilket svarsförslag stämmer bäst?
- Råpoängen ökade med stigande ålder.
- Åldersfördelningen bland provdeltagarna var jämn.
- Den normerade poängen ökade med stigande ålder.
- Antalet provdeltagare minskade med stigande ålder.
A: Råpoängen är lägre bland deltagarna i tjugoårsåldern, än de yngre. Detta påstående stämmer därför inte.
B: Åldersfördelningen bland provdeltagarna är inte jämn – den avtar drastiskt i de äldre grupperna.
C: Detta stämmer inte, då även den normerade poängen är lägre bland deltagarna i tjugoårsåldern.
D: Detta stämmer väl.
Svar: D, Antalet provdeltagare minskade med stigande ålder.
Dödligt våld 1990–2010
Det totala antalet fall av dödligt våld i Sverige under perioden 1990–2010 uppdelat efter kategori.
Det totala antalet fall av dödligt våld i Sverige under perioden 1990 2010 procentuellt fördelat efter brottsrubricering vid lagföringen.
38. Hur många fall av dödligt våld inträffade 1990?
- 70
- 85
- 95
- 100
Här behöver de olika kategorierna summeras:
Familjebråk och partnervåld samt Sexuellt våld ≈ 30
Spontanbråk och dispyter, samt rån och inbrott ≈ 50
Kriminella konflikter ≈ 5
Summan blir därför 85 (fall av dödligt våld)
Svar: B, 85
39. Studera brottsrubriceringarna vid dödligt våld. Vilket år var de fördelade som i diagrammet nedan?
- 1992
- 1995
- 1996
- 2003
År 1995 och 1996 var Vållande till annans död vanligare än Dråp. Därför kan alternativ B och C uteslutas.
År 2003 utgjorde mord nästan 70% av fallen, vilket är en för stor andel för att passa diagrammet. Detta utesluter alternativ D, och kvar finns endast alternativ A, 1992.
Svar: A, 1992.
40. Hur stor andel av det totala antalet fall av dödligt våld år 2000 inträffade i samband med spontanbråk och dispyter?
- 20 procent
- 30 procent
- 65 procent
- 75 procent
Det totala antalet fall var cirka 70 (5+15+20+30), av vilka Spontanbråk och dispyter utgjorde cirka 20 fall.
20/70 = 2/7 = 4/14 ≈ 5/15 = 1/3
En tredjedel motsvarar 33,333…%, vilket stämmer bra med alternativ B.
Svar: B, 30%.